Nė Rrugėn e Qumėshtit ndodhen dy sozi tė Tokės tė cilat gjithashtu mund tė pėrmbajnė edhe ujė. Janė dy planet tė ngjashėm me planetin tonė, tė pazbuluar mė herėt dhe tė parėt nė kėto dimensione tė gjetura nė tė ashtuquajturėn zonė e banueshme, ku largėsia nga yjet e bėn tė mundur prezencėn e ujit dhe formimin e yjeve. Zbulimi, injoftuar nga revista Science, bazohet nė tė dhėnat e grumbulluara nga teleskopi hapėsinor Kepler e tė pėrpunuara nga njė grup i udhėhequr nga amerikani William Borucki, nga qendra e kėrkimeve Ames e NASA-s.
Dy planetėt sozi tė Tokės janė mė ekstremėt e njė sistemi me pesė botė ekstradiellore tė lindura rreth yllit Kepler-62 qė ngjason me Diellin dhe ndodhet rreth 2- 3 mijė vjet dritė larg nesh. Tė quajtur Kepler-62e dhe Kepler-62f kėto dy planet kanė rreze respektivisht tė barabarta me 1.61 dhe 1.41 herė sa rrezja e Tokės. Planetėt e tjerė tė tė njėjtit sistem diellor kanė rreze tė barabarta me 0.54, 1.31 dhe 1.95 tė rrezes tokėsore, por janė shumė pranė yllit tė tyre pėr tė pasur ujė.
Tė dy planetėt marrin nga ylli i tyre tė njėjtin fluks drite me atė qė marrin Venusi e Marsi nga Dielli dhe kjo tė bėn tė mendosh se mund tė kenė atmosferė dhe ujė. Kėrkuesit sugjerojnė se tė dy planetet mund tė jenė solidė, me njė pėrbėrje shkėmbore ose akulli. Duke llogaritur dimesionet e largėsinė nga ylli, kėrkuesit thonė se planetėt mund tė kenė njė atmosferė me azot, hidroksid karboni dhe ujė, por megjithatė nuk ėshtė e mundur tė kesh tė dhėna tė sakta pėr planetė kaq tė largėt.
Dy planetėt sozi tė Tokės janė mė ekstremėt e njė sistemi me pesė botė ekstradiellore tė lindura rreth yllit Kepler-62 qė ngjason me Diellin dhe ndodhet rreth 2- 3 mijė vjet dritė larg nesh. Tė quajtur Kepler-62e dhe Kepler-62f kėto dy planet kanė rreze respektivisht tė barabarta me 1.61 dhe 1.41 herė sa rrezja e Tokės. Planetėt e tjerė tė tė njėjtit sistem diellor kanė rreze tė barabarta me 0.54, 1.31 dhe 1.95 tė rrezes tokėsore, por janė shumė pranė yllit tė tyre pėr tė pasur ujė.
Tė dy planetėt marrin nga ylli i tyre tė njėjtin fluks drite me atė qė marrin Venusi e Marsi nga Dielli dhe kjo tė bėn tė mendosh se mund tė kenė atmosferė dhe ujė. Kėrkuesit sugjerojnė se tė dy planetet mund tė jenė solidė, me njė pėrbėrje shkėmbore ose akulli. Duke llogaritur dimesionet e largėsinė nga ylli, kėrkuesit thonė se planetėt mund tė kenė njė atmosferė me azot, hidroksid karboni dhe ujė, por megjithatė nuk ėshtė e mundur tė kesh tė dhėna tė sakta pėr planetė kaq tė largėt.